Fritidsfiskarna.Com ©

•Senaste nytt 

Nyheter...

 

 Atlantisk makrill - Atlantic mackerel

Beskrivning: Makrillen är lätt att skilja från andra fiskarter. Spolformig rund kropp med två ryggfenor. Kraftigt avsmalande stjärtspole och djupt kluven stjärtfena. Grön eller blå rygg med mörka fläckar, ljus finmaskig nätteckning eller "bokstavsteckning". De mörka (svarta) ränderna utmed kroppen är vågformiga hos honan och raka hos hanen. Pärlemorskimrande buk. Färgvarieter förekommer ganska ofta. Fenformel; ryggfenor 8-15 hårda totalt, 11-13 mjuka totalt. Analfena 1-1 hårda, 8-13 mjuka. Ryggkotor 30-32. Simblåsa saknas.

Storlek:Tyngsta kända är ett exemplar på 3475 gram, norskt sportfiskerekord 1997 utanför Langesund. Svenskt rekord är 3464 gram, 67 centimeter lång, fångad i silltrål utanför Marstrand 1998. Vanlig storlek är annars 30-40 cm och 0,3-0,5 kg. Arten kan bli minst 20 år gammal.

Utbredning:Den Atlantiska makrillen är uppdelad i två stora populationer. En i västra Atlanten från Labrador till Cape Lookout utmed Nordamerikas östkust. Det andra i nordöstra Atlanten är uppdelad i två stora bestånd, ett simmar i södra Svarta havet, Medelhavet, nordvästra Afrika som övervintrar utanför Sydengland och Irland. Det bestånd som sommartid besöker Öresund, Kattegatt, Skagerrak, Nordsjön och ibland Nordnorges kustvatten övervintrar på 150-300 meters havsdjup utanför Skottland och Island där den inte äter eller intar ringa föda.

Etymologi: Det svenska namnet makrill(mackrill) är historiskt sedan år 1618 i skrift från nederlänska makreel, äldre nederlänska makerele, fornfranska maquerel ("kopplare") och troligen från antikens namn Macurello i urgamla Rom med latinets macula(fläck) och macularius (fläckig). Makrillen är som bekant fläckig på ett annorlunda sätt.

Makrill förekommer i de blåmarkerade områdena. Förekommer mer sporadiskt i de ljusblå områdena.

Biologi: Under sommarhalvåret företar makrillarna i stim stora lek- och födovandringar nära ytan. Vid 3-4 års ålder och vid cirka 30 cms längd blir de fortplantningsdugliga och i Skagerrak och Kattegatt leker de i juni-juli när ytvattentemperaturen är 11-14 grader. En medelstor makrillhona kan lägga 200 000 - 450 00 romkorn, läggs nattetid, som är pelagiska. Kläcks efter 5-7 dygn. Makrillen lever av zooplankton, fisk- och krabblarver, fiskrom, samt av småfisk, framför allt ansjovis, sardiner, småsill, mindre skarpsill, tobis, små bläckfisk, små räkor, och så vidare. Populationsfördubblingstid; 1,4 - 4,4 år.

Användning:Kommersiellt viktig mat- och foderfisk (skrapfisk) som fångas med dörj, garn, krok, trål eller vad. Det feta fiskköttet är välsmakande och saftigt som i fryst skick håller några månader. Näringsvärde: energi kJ 891, fett 3-30 gram, kcal 213-220, protein 14,0 -18,7 gram, allt per 100 gram fiskkött. Rik på vitamin A (14µg/100g), D (3-13µg/100g), B12 (12µg/100g), E (0,6mg/100g) samt nyttiga omega 3-fettsyror (1,8 mg). Vattenhalt cirka 64 procent. Rensförlust cirka 41 procent. Makrillen smakar bäst vår och sommar, färsktrökt, nystekt, grillad eller gravad. På senhösten är den fetare, lämplig för kokning och inläggning.
Sedan 1992 arrangeras årligen VM i Makrillmete i Fjällbacka.
April 1994 blev makrillen, västkustens "ädelfisk", Bohusläns landskapsfisk.
År 2000 blev makrillen Göteborgs egen "nationalrätt", serveras färskstekt med sötsur dillsås på nationaldagen 6 juni varje år.
Maj 2005 slog färsk makrill nytt prisrekord med 105 kr kilot på Göteborgs fiskauktion.
Makrillen är med andra ord en mycker läcker matfisk i flera europeiska länder. En helt annan uppfattning har man i USA och Kanada, deras makrillfångster säljs djupfryst i block som agn eller zooföda eller går på foderexport till Japan och endast en liten del skickas som matfisk till Europa. Nordamarikanarna säger "Don´t buy bait mackerel for food mackerel". Även om prisskillnaden är liten. Bakgrunden är att agnmakrill är gammal, ibland mycket gammal. Medan matmakrillen är färsk och vikten skall inte överstiga 450 gram enligt deras uppfattning.

Dioxin:Halterna av dioxin i samlingsprovet av makrill från Skagerrak var låg (0,47 pg WHO-TEQ/g färskvikt) och ligger under det föreslagna gränsvärdet. Ett samlingsprov från 1989 på makrill från Skagerrak uppvisade en dioxinhalt på 2,8 pg WHO-TEQ/g färksvikt enligt Livsmedelsverket.

Historik:Makrillen har genom åren alltid varit älskad och hatad. Enligt tysk naturforskare A. E. Brehm, 1829-84;
"Makrillens utmärkta kött bör enligt vår åsikt ätas så snart som möjligt, hvaremot romarna läto det blandadt med blodet och inelvorna ruttna och derigenom beredde en av dem mycket omtyckt sås "garum". Den bästa kallades spansk, svart eller ädel garum, och två mått derav kostade huvudsakligen till följd av de tillsatta indiska kryddorna över 540 kronor, så att det förutom vällukterna icke gavs någon vätska på de romerska torgen som betalades så högt. Den färdiga såsen häldes över allehanda kötträtter eller dracks den med vatten och vin till bordet. Dess lukt lär ha varit avskyvärd".
Fransk romantisk fiskforskare skrev "Så snart våren inträtt följer madam makrill efter de små staksillarna, som kallades "vierges" (jungfruar) och sammanförde dem med deras blivande män". Därav fisknamnet kopplerska på många europeiska språk.
Förr i tiden trodde man att makrillens teckning på på ryggen var hemliga skrivtecken. En präst i Bohuslän knäckte koden. När han förstod skriften slutade han äta makrill och avslöjade ej heller hemligheten.
Från 1800-talets början; "En döfstum yngling skall då, under det han badade i sjön utanför Strömstad, hafva råkat in i ett makrillstim, som anföll honom från alla sidor. Flera personer hade sett huru han slet Makrillarna lösa och kastade dem bort från sig, och han hade måst släppa lifvet till, om han ej fått tag i en påle och derpå räddat sig". Det var havsvargen.
Gamla fiskare utanför Hallands Väderö ansåg att makrillen före midsommar är "blind" och då går på garn, efter midsommar åter "ser" den och tager då på dörj. Därav namnet garn- respektive dörjmakrill.